Ny vägledning om direkttextning och AI

30 mars 2026

Lidol AB, medlemsföretag i föreningen Kommunikation för alla, publicerar två nya dokument om textning och taligenkänning. De visar bland annat att AI-baserad direkttextning i dag kan ersätta manuell textning i många situationer — och att CE-märkning spelar roll när texten används som hjälpmedel.

Vad handlar dokumenten om?

1. Textning och taligenkänning — teknik, kvalitet och standarder. Ett white paper om hur textning fungerar, vad som avgör kvaliteten och vilka standarder som gäller.
2. Direkttextning som kommunikationshjälpmedel — regulatorisk vägledning. En vägledning om när textningsappar räknas som medicintekniska produkter och vad det innebär för regioner som förskriver dem.

Bakgrund: kvalitet och regelverk under press

Sverige befinner sig i en snabb övergång från manuell till AI-baserad textning. SVT har sedan 2021 textat samtliga lokala nyhetssändningar med helautomatisk AI i SVT Play, och använder sedan 2024 en kombination av AI-assisterad och manuell textning i direktsändningar som Rapport och Aktuellt.

I juni 2025 konstaterade Granskningsnämnden att det förekommit betydande kvalitetsbrister i SVT:s textning, och att kravet på att samtliga tillgänglighetstjänster ska hålla hög kvalitet och användbarhet endast delvis var uppfyllt för 2024. Bland felen: namn som "husbollar" i stället för Hizbollah.

Källa: Granskningsnämndens bedömning av public service-redovisningarna för 2024 (PDF), beslut 2025-06-13. Tillgänglighetstjänsterna prövades i det separata beslutet 25/01298.

Parallellt har flera svenska regioner börjat hänvisa patienter till gratisappar i stället för CE-märkta hjälpmedel — en praxis som väcker frågor om patientsäkerhet.

Viktigaste fynden

Dokumentet jämför allt från manuell skrivtolkning till helautomatisk AI-textning, och visar att valet av metod påverkar både noggrannhet och läsbarhet — på olika sätt för olika användargrupper.

• En person med lite hörselrest, en döv person och en person med dövblindhet behöver helt olika saker av textningen: hur snabbt den kommer, hur mycket den kortas ner och hur den visas. En universallösning räcker inte.
• Textningskvalitet är mer än ordnoggrannhet. Hur snabbt texten kommer, hur läsbar den är och om namn blir rätt avgör om texten faktiskt går att använda.
• Användare med lätt hörselnedsättning — den största gruppen — kräver den lägsta latensen, inte den högsta. Kommer texten i otakt med det man hör blir den en störning i stället för ett stöd.

Vår bedömning är att helautomatisk autotextning i många fall kan ersätta manuell textning i vardagliga och professionella situationer, medan mänskligt stöd bör användas som komplement där riskerna är höga eller innehållet särskilt komplext.

Vägledningen: varför CE-märkning spelar roll

Vägledningen visar att undertexter på tv och direkttextning som hjälpmedel är två helt olika saker, med olika regler och olika krav. De viktigaste slutsatserna:

• Ska textningen kompensera en hörselnedsättning kan den räknas som medicinteknisk produkt. Då ska den vara CE-märkt.
• En vanlig konsumentapp som inte är avsedd som hjälpmedel kan normalt inte förskrivas som ett sådant.
• CE-märkta direkttextningslösningar finns redan på marknaden, med den dokumentation och säkerhetsuppföljning som krävs för att kunna förskrivas som hjälpmedel.

Ladda ner dokumenten

• Textning och taligenkänning — white paper (PDF)
• Direkttextning som kommunikationshjälpmedel — regulatorisk vägledning (PDF)

Kontakt

Fredrik Forsberg, Lidol AB — fredrik.forsberg@lidol.se, 073-810 01 05.

Lidol AB är distributör av CE-märkta kommunikationshjälpmedel för personer med hörselnedsättning och dövhet, och tillverkare av VARSEBOX. Lidol ingår i föreningen Kommunikation för alla, tillsammans med T-Meeting och Omnitor.